Livsmedelsverket, jordbruksverket och naturvårdsverket avslutade våren 2016 ett regeringsuppdrag att utföra olika uppgifter för att matsvinnet ska minskas.
Det som ingick i uppdraget var bland annat att:
- öka medvetandet hos konsumenter om matsvinn och dess påverkan på miljön.
- jobba för ett ökat samarbete och samverkan mellan olika deltagare inom livsmedelskedjan
- kartlägga hur vi kan minska matavfallet, och vilka motgångar man kan tänkas stötta på i processen.
- förespråka att det matsvinn som ej går att undvika används för att producera biogas.
För att öka medvetandet om matsvinn hos konsumenter startade man kampanjen stoppamatsvinnet.nu som man med stor succé spred sig via sociala medier. Överlag kunde man lyckas utföra sina uppgifter med goda resultat, men enligt redovisningen av uppdraget saknas det än en långsiktig plan för hur Sverige ska minska sitt matsvinn.
Målet är nämligen att Sverige ska ha halverat sitt matsvinn 2030, detta är åtaganden man fått från FN. Meningen är då att inte enbart matsvinnet bland konsumenter ska minskas, matsvinn genom hela livsmedelskedjan, från skörden, produktionen, försäljningen och till konsumtionen ska minska sitt slängande av matprodukter.
Jordbruksverket uppmuntrar kommuner att ta vara på matsvinnet
År 2014 samlade 60% av Sveriges kommuner in matavfall, av dessa samlade 80% in matsvinn från hushåll, restauranger och storkök, de andra 20% samlade enbart in matavfall från storkök och restauranger. Det man gjorde från Jordbruksverkets håll var att skicka ut kunskapsmaterial som man under åren samlat på sig. Detta material skickades ut till kommunen som 2014 ännu inte börjat ta vara på sitt matsvinn. Det Jordbruksverket ville förmedla var bl.a. information om projekt som med framgång förbehandlat matavfall som sedan kunde brukas för att producera biogas.
Kartläggning och tips
Från Livsmedelsverkets sida kartlade man hur matsvinnsvanorna ser ut i Sverige, bland annat redovisades det man att den bara under 2012 slängdes drygt 127 kg mat per person i Sverige.
Man publicerade även på Livsmedelsverkets hemsida tips om hur man som privatperson bäst minskar sitt matsvinn. I artikeln kunde man som läsare bland annat lära sig om hur man bäst förvara mat för att den ska hålla längre. Det uppmuntrades även till att ta vara på sina rester, och planera sina matinköp mer noggrant.
Vad Naturvårdsverket har gjort är att, på uppdrag av regeringen, undersöka och ge etappmål för att minska matsvinnets negativa påverkan på klimatet. Bland annat publicerades rapporter som beskrev hur matsvinnet är ett omfattande problem som inte enbart sker i svenska hushåll. Matsvinn sker nämligen i hela livsmedelskedjan, och är ett problem som måste tas på allvar vil alla aktörer inom kedjan.
Utöver den positiva påverkan på miljön, motiverande man även att ett minskat matsvinn skulle vara fördelaktigt för den svenska ekonomin. Exempelvis skulle en minskning på 20% av all matavfall i Sverige resultera till att i samhället sparar mellan 10 och 16 miljarder svenska kronor.
En tredje rapportering från Naturvårdsverkets sida innehöll en motivering om hur matsvinnet skulle minskas genom att en låg temperatur i kylar skulle minska matavfallet i matbutiker och svenska hushåll.