Årligen slängs 1,3 ton mat i Sverige, en stor del av detta står de svenska hushållen för, som årligen slänger 710 000 ton mat. Matsvinnet i Sverige står för 500 000 ton växthusgaser, det motsvarar ungefär lika mycket gas som 200 000 bilar släpper ut per år.
Innan ens livsmedlen har hamnat i soporna har det bidragit till koldioxidutsläpp, produktionen av den delen mat som årligen hamnar i soporna motsvara drygt 2 miljoner ton koldioxid. Det är drygt 3 procent av alla växthusgaser som Sverige årligen producerar.
Därför är det oerhört viktigt att vi i Sverige gör allt vi kan för att minska matsvinnet och dess negativa effekter på miljön. Förutom att det i livsmedelskedjan släpps ut enorma mängder växthusgaser, så används även stora mängder vatten för att producera livsmedel. När vi då väljer att slänga livsmedel i soporna, har vi även bidragit till att slösa vatten.
Växthuseffekten och dess relation till ozonlagret
När vi talar om en växthuseffekt menar vi egentligen en påskyndad effekt. Växthuseffekten sker nämligen naturligt hela tiden, men det som skett ni är att vi människor påskyndat den drastiskt. Detta genom att bidra till att olika giftiga gaser spridit sig.
Du har säkert läst att isarna smälter och klimatet blir varmare. Detta beror på den påskyndande växthuseffekten. Det som har skett är nämligen att jordens ozonlager blivit mindre. Det ozonlagret gör, är att filtrera solens skadliga UV-strålning. Men då ozonlagret minskat har också en högre mängd UV-strålning nått jordens yta. En ökad mängd UV-strålning bidrar bland annat till att havets näringskedja störs. Utöver det kan även vi människor påverkas, och risken för hudcancer ökar när vi utsätts för UV-strålning.
När sedan UV-strålningen försöker lämna jorden når den inte hela vägen genom ozonlagret. Istället blir en del av UV-strålningen kvar på jorden och bidrar till ett varmare klimat.
Det är dock viktigt att notera att ozonlagret aldrig kan försvinna, då det hela tiden produceras ny ozon, dock kan människors agerande, däribland matsvinnet, bidrar till att ozonlagret minskar drastiskt.
Den globala uppvärmningens påverkan
Som tidigare nämnt bidrar växthusgaser till en påskyndad växthuseffekt som gör klimatet varmare. Att klimatet blir varmare kallar vi för Den globala uppvärmningen.
Denna uppvärmning bidrar inte enbart till att temperaturen stiger, utan den har även förödande effekter på vårt ekosystem och planet.
På nordpolen har det rapporterats om att isarna smälter och glaciärerna blir mindre. Detta leder till att vår havsnivå höjs. Detta påverkar inte bara oss människor utan även djur- och växtlivet som måste anpassa sig till att deras naturliga miljö förändras. Det som sker är att vissa arter lyckas anpassa sig till förändringarna medan andra arter riskerar att utrotas. Klimatexperter har även rapporterat om försurning i havet som direkt påverkar våra korallrev negativt.
Man har även sett samband mellan den globala uppvärmningen och extrema väderförhållanden, bland annat har vi kunnat vittna om enormt långa perioder av nederbörd, och på andra ställen på jorden råder torka. För oss människor kan sådana här förhållande leda till att sjukdomar sprider sig mer effektivt.